.Sorg och orättvisa.

Idag är vi nog många som går omkring och känner oss ledsna. Det känns alldeles overkligt att någon som har kämpat så länge ska drabbas av något sådant.

Eller att någon överhuvudtaget ska drabbas. Man är medveten om att risken finns, men inte att det ska drabba någon "nära".

Mina tankar har hela dagen gått till Tonci och hennes man. De skulle ju om bara några få veckor äntligen få träffa sin lille son. Sin efterlängtade Embi.

Idag känns livet som ett skämt, det värsta är bara att det är verklighet.

Jag har dock fått lite grejer som värmer hjärtat också, men det kommer i ett inlägg lite senare idag.

Krama era barn lite extra, ni som kan. Övriga får krama sin partner!

Published with Blogger-droid v1.5.8