
6 månader, ett halvt år. Många dagar och flera veckor. Det känns som en evighet sen, och det känns som igår.
9 april lämnade min fina mormor denna jord. Och jag saknar henne varje dag. Det värker i hjärtat och bränner innanför ögonlocken.
Jag vet att hon har det bättre nu, att hon inte lider och att hon inte är rädd. Men jag saknar henne. Saknar saknar saknar.
Varje timme, varje minut..
Jag älskar dig!
Vilken fin liten mormor!
SvaraRaderaMina ögon tåras.
Känner igen den här sorgen, som aldrig kan gå över.
Men må mormödrarna finnas i vårt minne, alltid.
Kram
Skickar en kram till dig, finaste Sara. KRAM
SvaraRadera