Jag tror att jag själv kan få bättre stöd om jag låter mina vänner ta del av mina tankar och känslor. När man väl träffas rycker man gärna upp sig och klistrar på ett leende även om man mår dåligt. Jag har väldigt svårt att vara ledsen när man väl ses.
Hur ställer ni er till det här med att vara öppen/anonym? Varför har ni valt att vara anonyma/öppna?
Jag är lite rädd då det känns lite läskigt. Men samtidigt vet många redan, men har inte fått någon bloggadress etc.
Så, lite råd skulle inte sitta fel!
Tillägg: Givetvis pratar jag med familj ni vänner om mina känslor. Mamma och mina systrar läser bloggen. Även vissa vänner. Men ibland är det svårt att få ut det när man väl ses eftersom känslorna åker upp och ner som en jojo..
Published with Blogger-droid v1.5.8
Jag har valt att blogga helt anonymt, det var därför jag startade min blogg. Har en annan blogg också som är helt öppen där jag skriver om allt möjligt. Startade Avlängtantilldig just för att kunna skriva precis vad jag vill utan att behöva fundera över vem som läser, nästan som en dagbok. Dels har jag en lite känslig jobbsituation och vill kunna skriva även om jobbet men framför allt vill jag ha ett forum där jag kan ventilera helt fritt utan riskera att såra eller irritera någon jag känner.
SvaraRaderaDäremot har jag inte varit ett dugg hemlig mot mina vänner och bekanta vad gäller mina känslor och tankar kring barnlösheten. Ju fler som vet hur det känns och som får förståelse desto bättre!
Omslag kommer imorgon! Jag har också funderat på att lägga ut bloggen på Facebook. Fast samtidigt vet många bland vänner o Facebook-vänner om att vi gjort IVF (har skrivit det där, skrivit i bildtexter etc) så det är ganska skönt att ha bloggen lite utanför Facebook också..! :-)
SvaraRaderaInte helt lätt förstår jag, men samtidigt som du säger, kan ju vara skönt att folk vet och ni slipper låtsas. Det är ju så vanligt så det är liksom inget konstigt (egentligen) men jag vet hur det med att välja o berätta eller inte. kram!!
Jag har valt att vara anonym på bloggen just för att kunna "vräka ur mig" när känslor och elände rinner över!
SvaraRaderaDå har jag valt att luta mig mot Er, blogg-medsystrar som varit i samma situation. Det har verkligen gjort att jag vågar tala om allt, fråga om allt och berätta om allt. Det hade jag verkligen inte gjort om jag "visat mig". Känner mig ändå så oskyddad och sårbar i denna ivf-situation att jag tills vidare valt att vara anonym mot om världen. Bara ni känner mitt riktiga ivf-jag :-)
Huvudsaken är nog att man trivs själv. Att det känns rätt. pga vår omgivning är detta enda möjligheten för oss. Hade läget varit annorlunda hade jag velat synliggöra ivf-problematiken!
kram NINNA
Jag har valt att ha min blogg anonym, bara för att kunna ventilera ordentligt. Det är inte alla av mina kompisar som vet vad vi har gått igenom, inte heller alla släktingar men jag tror att fler förstår det nu efter vårat dop... Men jag vill att de ska komma och fråga och inte bara prata bakom ryggen... hmm blev lite konstigt det här, men jag tycker i alla fall att du är riktigt tuff som väljer att vara öppen!
SvaraRaderaKram
Jag har ingen länk till min blogg pa Facebook. Känner mig inte bekväm med det alls. Har manga vänner som läser min blogg men har ingen lust att dela med mig till arbetskamrater eller personner jag inte pratat med pa 15 ar.. Känns lite utlämnande.
SvaraRaderaSjälvklart kan de hitta bloggen anda, det far man val räkna med om man skiver pa Internet. Men jag har ingen lust att hjälpa dom pa traven ;)
Kram fran Lisa
Och förresten, tänk pa att alla dessa personner da kommer veta var ni är i behandlingen, om ni plussat etc.. Ju längre jag har hallt pa med IVF ju mer har jag velat behalla san info för mig (jag oss alltsa) själv. Jag delar gärna med mig av känslor, vad det innebär, hur det gar till etc. Men inte live!
SvaraRaderaKram kram
Jag/vi har valt att vara anonyma på bloggen för att vi bor i en sån lite stad att vi inte orkar med allt tjat osv. Som sagt nära familjen vet ju och närmsta vänner!
SvaraRaderaJag tycker att du är så stark efter alla missfall hur orkar du gå vidare? Starka goa människa :)
Lycka till nu med glada gubben!
Kram
Svårt det där. Att jag valt att vara anonym i min blogg har framför allt handlat om att jag vet att jag skulle begränsa mitt skrivande annars. Har en mer personlig blogg också och där har det hänt ett flertal gånger att jag censurerat inlägg för att jag tänkt på vilka som läser och hur de skulle kunna reagera. :-( Däremot har vi inte hållt det hemligt att vi gjort ivf för vänner och familj, men du har ju rätt i att det är lätt hänt att sätta upp en fasad när man ses.
SvaraRaderaJag har alltså inga konkreta råd att ge, förutom att det är bra att tänka igenom det hela ordentligt innan för det går ju inte att ta tillbaka sen om du väljer att bli helt öppen.
Hej på dig!
SvaraRaderaOh, det är ett dilemma för mig också!! Jag har ju min IVF blogg anonym (med undantag några), känner mig rånöjd med det ena stunden för att vilja lägga ut den offentligt andra stunden. Så har jag hållt på att vela fram coh tillbaka sedan jag startade den för typ 1.5 år sedan:).
Nu är mitt nästa dilemma, om jag ska lägga ut min "öppna" viktblogg typ på facebook eller inte. Denna blogg är det många fler som vet om, men vet inte om jag vågar vara för offentlig. Sedan är jag inne på att nämna om IVF där också, men beslutet har inte mognat ännu. Vill jag då att dem flesta vet om detta, eller inte? Nog något jag måste diskutera med maken först då han har en väldigt offentlig roll i kommunen där vi bor.
Tror inte att du blev så klok av min kommentar, kanske till och med mer förvirrad:). Men hoppas ett beslut mognar fram och att det känns helrätt för dig.
Kram L
Jag är som du vet öppen om allt;) Har även min blogg länkad från FB. För mig personligen är det helt rätt att ha det så. Det är så många, både nära vänner, familj och helt okända som sagt hur bra insikt och förståelse de fått om vår situation tack vare bloggen. Jag vill därför att min blogg ska nå ut till så många som möjligt. Senast idag fick jag kommentar av en ny läsare som blev peppad av mina inlägg, att inte tappa tron på att lyckas. Eftersom du redan är öppen på din blogg är steget inte långt till att även länka från FB. Du ska så klart göra som du vill, men det känns som att du är lite av samma typ av person som mig när det gäller det här;o)) Precis som du säger kan det ibland vara svårt att sätta ord på hur man känner. Då är det skönt att veta att vänner mm kan läsa det istället, då det ibland är lättare att ge uttryck för sina känslor i skriven text.
SvaraRaderaKanske inte så bra råd, mest svammel från mig. Hoppas du får goda råd av några andra också;o)
KRAM min vän!