Nu är jag på dag 12. Det har gått rätt fort, men nu verkar tiden krypa fram. Så djävulskt långsamt.
Och jag mår illa. Av nervositet. Det är terror på hög nivå och jag HATAR den. Spänningarna som man går omkring med hela tiden gör en sååå trött. Jag sov till 9.40 idag, men skulle lätt kunnat sova en timma till.
Och alla inbillade symptom tar också musten ur en. Sen är väl huvudvärken som varit hos mig i två dagar nu inte inbillad, men säkerligen framkallad av alla spänningar.
På jobbet är jag minst sagt okoncentrerad. Försöker gå in i jobbet så mycket jag kan för att få annat att tänka på, men det är tyvärr lite svårt när man pratar om barn typ hela tiden.
Graviditetstesten ligger i köket och ropar på mig. De försöker få mig att tjuvtesta, men så kommer det inte bli den här gången! Jag vill inte ens testa på fredag. Jag vill hellre gå i ovisshet och drömma. Om vi får ett minus blir vi väldigt ledsna, och vi är rätt trötta på att vara ledsna. Trötta på alla motgångar.
Så, lite medgång nu tack! Plus som stannar i 8 månader till ungefär är okej! Deal??
Deal =D Håller alla tummar som finns nu!!!!!!
SvaraRaderaTycker det låter som en ypperlig deal! :-) Lite lycka och medgång till Sara & A, tack!
SvaraRaderaGud vad jobbigt att bara vänta,jag vet hur det är och den där tiden är så jobbig. Ovissheten. Usch! Lider med dig. Men nu jäklar ska det bli plus och då kommer du ju tyvärr få vänta ännu längre på att sedan få träffa bebisen. Man säger ju väntans tider och det är det verkligen, väntan på mens, väntan på äl, väntan på testdag, väntan på UL osv...Hoppas verkligen bara att ni får lön för mödan! Lycka till!!!!
SvaraRaderaHimmel så hårt jag håller tummar och tår för dig denna gång!!!!!
SvaraRaderakram Ninna
Jag håller med dig. Denna nervositet gör en galen. Vilket nervvrak man har blivit.
SvaraRaderaHoppas att detta kommer bli den bästa veckan på länge!
Kram Emma
Usch, de sista dagarna innan test är inte kul. Torsdag kommer att vara en riktig turdag, det har jag bestämt. Du ska plussa och jag ska få se lilla pyret på ultraljud för första gången!
SvaraRaderaKram!
Det är lite skräckblandad förtjusning över ruvandet. Man vill veta om det är positivt men inte om det är negativt. Hoppas att det är er tur nu :)
SvaraRaderaKram!
Precis sådär kände jag också ibland, hellre "otestat" än ett minus..Det blir tillslut som att rycka ett plåster, man vill bara ha det gjort men inte behöva göra det. Nu tjorvar jag till det men jag tror du förstår :)
SvaraRaderaSv: Ja, det har gått galet fort, vart tog min lill bebis vägen liksom?! :) Fortsätter med tumhållningen ett tag till! Förhoppningsvis i 8 månader ungefär ;) kram